ellenerlandsson

Det slog mig en dag, att jag inte varit nere en enda dag sedan jag slutade skolan. Jag var knappt aldrig nere pga. själva skolan, utan istället människorna jag hade runt omkring sig. Och tänk så himla bra jag mår nu, nu när jag längre inte behöver träffa de där personerna som fick mig att må dåligt. Så jävla underbart!

What doesn't kill you makes you stronger, stand a little taller. Doesn't mean I'm lonely when I'm alone. What doesn't kill you makes a fighter, footsteps even lighter.

ellenerlandsson

Jaha, då har man spelat seriepremiär i innebandyn idag. Matchen slutade 3-3. Vi borde egentligen ha vunnit matchen, så mycket bättre som vi var, men om man ser till tredje perioden så gjorde vi ett bra jobb så att vi lyckades göra 3-3. Men nu var det egentligen inte själva matchen jag hade tänkt skriva om. Jag har då återigen börjat spela innebandy i klubben IBK Svala. För ungefär 1,5 år sedan skulle jag ha tyckt att jag var dum i huvudet om jag ens tänkte tanken på att sätta min fot i den föreningen igen.

Det hela började förr förra säsongen då jag knappt aldrig blev uttagen till matcherna av tränaren. Jag var inte mycket sämre än någon annan, grejen var bara den att jag var fel person, och då menar jag inte som innebandyspelare utan som vanlig människa. Det spelade ingen roll hur mycket jag levererade, jag fick aldrig spela så mycket ändå. Tillslut blev jag så trött så att jag slutade under pågående säsong, och jag tror aldrig ens jag sa till tränaren, han skulle väl inte brytt sig ändå. Jag brukar hata när folk gör sådant när det handlar om en lagsport, men det spelade liksom ingen roll då. Jag kände mig så förnedrad och osäker på mig själv efter allt att jag inte orkade bry mig. 

Och sedan kom då det här med skogsplanteringen, för varje år ska alla spelarna i föreningen plantera skog under en dag - eller betala 700 kr till föreningen. Efter allt som hänt så kände jag att jag inte ville lägga ner det arbetet eller de pengarna på föreningen. Mina föräldrar pratade med en i styrelsen om att de inte tyckte att jag skulle behöva utföra arbetet och de bestämde då att jag inte skulle behöva ställa upp. En lite lättnad blev det, men den varade inte länge.. Någon månad senare fick jag en faktura hemskickad. 700 kr skulle betalas för utebliven plantering. Min mamma ringde då samma styrelsemedlem som de pratat med tidigare och frågade då hur det kom sig med fakturan. Hon fick till svar att det var bestämt att i år skulle alla betala 700 kr om man inte utfört arbetet – oavsett anledning. Och ibland kan man undra hur svårt det kan vara att bara kommunicera, hur svårt kunde det vara att bara säga detta från början. Man kan inte säga en sak först och sedan komma och säga någonting annat. Men men, det var bara att betala fakturan. Och jag ska säga det att jag har aldrig känt mig så kränkt, det kändes nästan värre än när jag blev mobbad i skolan som barn. Denna gång handlade det om att vuxna människor valde att stå bakom att folk blir orättvist behandlade i ett lag som tillhör en förening. Allt verkade bara handla om de där pengarna, allt för att få dom..

Inför förra årets innebandysäsong var vi ett par tjejer från IBK Svala som tillsammans med gamla spelare från Hultsfred försökte starta upp ett nytt lag i Hultsfred. Tillslut gick det inte på grund av att vi inte hittade någon tränare, vilket var synd då det fanns tillräckligt med tjejer. När innebandysäsongen sedan började så tränade jag några gånger med IBK Svala i alla fall, då det var nya tränare. Jag gjorde några träningar men sedan la jag innebandyn på hyllan. I år började jag då träna igen, och vad fort man kan glömma hur kul saker och ting är. Det är återigen en ny tränare och det är anledningen till att jag tränar. Aldrig har någon i IBK Svala velat ha tillbaka spelare och velat hålla kvar spelare så mycket. När jag behandlades dåligt för två säsonger sedan så ställde inte styrelsen upp. Förra året när det var tal om att starta upp ett lag i Hultsfred så var det aldrig någon från IBK Svala som frågade spelare om de hade tänkt fortsätta i klubben. Trots att Hultsfred var i kontakt med IBK Svala så var det aldrig någon från IBK Svala som ringde till oss som funderade på att byta klubb. Och sedan när man väl kom och tränade så var det ingen som direkt var glad över att man kom och det var aldrig någon som direkt ville få en att stanna.

Men, jag spelar då innebandy i IBK Svala i år i alla fall. Egentligen förtjänar inte klubben att jag bär en tröja med deras symbol. Dom förtjänar egentligen inte mina pengar och definitivt inte min respekt.

Att jag spelar i år beror på att tränaren fick mig tillbaka, kompisarna och framförallt för att jag älskar att spela innebandy!


(ett tidigare inlägg om förr förra säsongen)
http://ellenerlandsson.blogg.se/2011/january/upplagt-73-10-det-ar-synd-att-andra-person.html

ellenerlandsson

Arbetslös som man är så hinner man tänka väldigt mycket under dagarna. Man får panik av att tänka på att så många i samma ålder vet precis vad de vill bli och håller därför på att plugga till det. En annan har inte en jävla aning rent ut sagt, och det gör mig lite stressad. Men samtidigt tänker jag inte sitta och försöka komma på vad jag vill göra med mitt liv, bara för att. Det får ta den tiden det tar, för jag vill inte börja plugga till något som jag inte vill hålla på med. Då väntar jag hellre.. Däremot hade det ju inte varit helt fel med ett jobb. Så är det något som vet något, så hör gärna av er!

ellenerlandsson