ellenerlandsson

Jag minns så väl första gången jag verkligen fick upp ögonen för dig Robin. Visst jag hade sett dig tidigare men aldrig riktigt fått den där känslan i kroppen. Det var en helt vanlig skoldag hösten 2008, jag satt i ”tysta korridoren” i skolan tillsammans med ett gäng tjejkompisar. Då kommer du gående med några killkompisar. Jag minns så väl det blond-slingade håret, de vita G-star jeansen och den röda Björn Borg tröjan. Och direkt då blev jag kär och jag bestämde mig för att du bara skulle bli min! Helt ovetande om vad du var för sorts person så bestämde jag mig. Jag minns att jag tyckte att det tog en evighet innan den där skolkatalogen kom hem. Allt jag behövde då var ju ett namn! Och så kom då tillslut den där dagen som jag så länge väntat på. Robin Flöisbon, ja jag vet att jag satt länge och funderade över hur man uttalade det där efternamnet. Men nu hade jag äntligen ett namn. Så kom Rookiefestivalen, den 24 oktober 2008, då arbetade jag i garderoben och vips så dök du upp. Lika glad som jag blev när jag fick se dig, lika ledson blev jag när du valde att ge din jacka till någon annan. Dagen efter tog jag tag i saken. Jag gick på Rookiefestivalen och när jag vid ett tillfälle fick syn på Lundberg så gick jag direkt till honom och frågade om han hade ditt nummer och visst hade han det! Den kvällen började jag skriva till dig och exakt två månader senare så blev du och jag, vi!

Nu har tre år gått och jag har fortfarande samma känsla i kroppen som jag hade den där gången då du kom gående i tysta korridoren. Lika kär som jag blev då, lika kär är jag i dig idag – om inte mer kär! För mig är du så mycket mer än bara en pojkvän. För mig är du min bästa kompis, den person som jag alltid kan berätta allting för. Du är den som alltid finns där för mig när det behövs och den person som alltid får mig att kämpa lite extra. Varken du eller jag kom in på det gymnasieprogrammet som vi valde som första val och visst är det synd, men jag kan inte annat än att vara glad för det idag. För oavsett om man skulle ha det där perfekta jobbet och få göra något man verkligen brinner för så skulle det egentligen inte spela någon roll så länge jag har dig. Så ibland känns som om det var meningen att vi skulle träffas, kanske var det, det där så kallade ödet. I sådana fall tror jag på ödet och i sådana fall älskar jag det! Du är det bästa som någonsin hänt mig och jag hoppas att det alltid kommer förbli så.

Jag är inte tillsammans med dig för att jag kan leva med dig, jag är tillsammans med dig för att jag inte kan leva utan dig. Det finaste man kan få, det har jag fått!
Jag älskar dig, Robin Flöisbon.
♥

När jag var yngre sa jag alltid att jag skulle bli tillsammans med en kille som åker skateboard, kör cross eller spelar hockey. Varför just de tre olika har jag inte en aning om, men kan man tänka sig att så blev det. Jag har hittat min kille. Det är en kille som har spelat hockey och som kör cross/enduro. Det var inte så att jag letade efter just en sådan kille men tanken slog mig för ett tag sen att det blev precis så som man önskade då. Rätt konstigt egentligen för jag visste inte innan vi blev tillsammans att han spelat hockey, och cross är något som tillkommit under vårt förhållande.

Nu låter det precis som att jag är tillsammans med min kille bara på grund av detta, men så är det verkligen inte. Han är den finaste människan som jag träffat och det är tusen andra anledningar som gjort att jag har blivit så fruktansvärt kär i honom. Tyckte mest att det var en rolig grej som jag kom och tänka på helt plötsligt, tänk så det kan bli!



Det är menat att det ska vara Robin Flöisbon & Ellen Erlandsson.
25/12 – 2008, den bästa dagen i mitt liv.
När två hjärtan blev ett.

Lucky you, lucky me
ellenerlandsson

Vad är det egentligen man vill när man söker efter kärlek? Är det att hitta en person som får en att känna sig älskad, är det känslan efter att ha någon nära, kanske känner man att det är en underbar men bara tillfällig tid, eller är det kanske att söka och finna sin livskamrat? Att hitta den man ska vandra med tillsammans genom livet. Kärlek ska i alla fall inte för någon i hela välden vara något man håller på med bara för att ha någon. Det ska vara äkta. Man ska vara kär och man ska älska varandra varenda sekund som går. Visst är det nog många som ser kärlek i unga år som bara är något tillfälligt. Något som man vet kommer ta slut.

Men för mig är kärlek så mycket mer. För mig handlar kärlek om att leva tillsammans med en person som gör en glad och alldeles lycklig inombords. Att ha någon vid sin sida som älskar och bryr sig om en oavsett vad. Att ha någon som kollar hur man mår och ser till att göra sitt bästa för att rätta till det som är fel. Kärlek handlar om att bli älskad och att leva livet ut och för mig handlar det även om att hitta sig själv. Efter många år med massa frågetecken i livet så är det kärleken som gjort mig säker. Med kärlek i livet känns allt inte längre lika tungt och jobbigt. För mig handlar det om att hitta en person man kan dela varenda sekund i livet med. Att ha någon som alltid finns för en och ställer upp för en. Att ha någon som vet precis allt om dig men ändå stannar kvar hos dig och älskar dig för den du är. Kärlek handlar om att sakna varandra och veta att det alltid finns någon om det behövs. Man kan aldrig säga vad som ska hända med kärleken framöver, det kan ingen. Antingen så håller det eller så gör det de inte. De enda man kan göra är att veta vad man vill. Och vill man så kan man oftast.

Aldrig har jag varit så kär som jag är nu, kärlek är mer än bara kärlek för mig. Det handlar om att tro på varandra och framför allt på sig själv. För mig är kärlek mycket mer än bara ett ord eller sex bokstäver. Kärlek är något magiskt. Kärleken har gjort att jag hittat mig själv och lärt mig att jag är värd varenda del av det. Att jag är värd den där killen och jag har lärt mig att jag är vacker och duger precis som jag är. Kärleken gjorde att jag fann mig själv samtidigt som jag fann världens finaste kille. Ja, jag måste ta mig fan vara lyckligast i världen. Gud förbannat så bra kärlek är. Och jag är kär, förbannat kär.